Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
…
continue reading
Player FM - Internet Radio Done Right
14 subscribers
Checked 8d ago
जोड़े गए three सालो पहले
Solcellskollen द्वारा प्रदान की गई सामग्री. एपिसोड, ग्राफिक्स और पॉडकास्ट विवरण सहित सभी पॉडकास्ट सामग्री Solcellskollen या उनके पॉडकास्ट प्लेटफ़ॉर्म पार्टनर द्वारा सीधे अपलोड और प्रदान की जाती है। यदि आपको लगता है कि कोई आपकी अनुमति के बिना आपके कॉपीराइट किए गए कार्य का उपयोग कर रहा है, तो आप यहां बताई गई प्रक्रिया का पालन कर सकते हैं https://hi.player.fm/legal।
समान Solcellskollens podcast
I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius
…
continue reading
En podcast om film, musik, spel, TV-serier, böcker, sport och annat kul!
…
continue reading
Sparpodden - en podd från Nordnet om sparande och investeringar på börsen. Intervjuer med de främsta experterna inom olika branscher varannan vecka med programledaren Ara Mustafa. Ställ dina frågor till @NordnetAra på X!
…
continue reading
Kristoffer Triumf, det vill säga jag, möter en gäst i veckan och en ganska lång intervju brukar uppstå. Håll till godo! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
…
continue reading
En podcast om ledarskap, livet och karriären. Podcasten som lyfter fram Sveriges mest framgångsrika kvinnliga ledare och förebilder. Vi får ta del av livsberättelser, lärdomar och hur man hittar sin passion i karriären. Eva Ekedahls intervjuer går på djupet och diskuterar såväl toppar som dalar och vi får lära känna personen bakom framgången. Intervjuavsnitten varvas även med serien Ledarskapssnack -Viktiga nycklar inom karriär och ledarskap, där Eva tillsammans med flera intressanta återkom ...
…
continue reading
"Sveriges bästa ekonomipodd" - Dagens Nyheter. Varför är avokado så dyrt? Varför floppade Starbucks i Sverige? Vem bestämmer när det är lågkonjunktur? Kapitalet tar med dig ned under världsekonomins motorhuv, i hopp om att kunna reda ut hur vi människor egentligen fungerar. Kapitalet är en podd om ekonomi, för dig som inte visste att du var intresserad.
…
continue reading
Nordens största intervjupodd. Träffar de mest framgångsrika personerna, entreprenörer, idrottsprofiler och artister. Ni får höra deras spännande och inspirerande resor från hur allt började till idag. Värdefulla nycklar, rutiner och tips blandat med underhållning och spännande historier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
…
continue reading
Player FM - पॉडकास्ट ऐप
Player FM ऐप के साथ ऑफ़लाइन जाएं!
Player FM ऐप के साथ ऑफ़लाइन जाएं!
))
Daily Deals
पॉडकास्ट सुनने लायक
प्रायोजित
M
Mind The Business: Small Business Success Stories
1 Pushing Past Stagnation & Business Plateaus 30:21
30:21 
बाद में चलाएं 
बाद में चलाएं 
सूचियाँ 
पसंद 
पसंद30:21
बाद में चलाएं
बाद में चलाएं
सूचियाँ
पसंद
पसंदHitting plateaus is a common milestone in business, but there’s a difference between stability and a rut. In the last installment of this season, we’ll dive into the ways small business owners push beyond plateaus and find new ways to achieve revenue growth. Jannese and Austin wrap up their time in Nashville, Tennessee with a wonderful visit to N.B. Goods to speak with owner Camille Alston . Camille details the times where she hit a wall with profits, the strategies she implemented to increase revenue, what worked, what didn’t, and the important lessons she learned in the process. You won’t want to miss this informative final chapter! Learn more about how QuickBooks can help you grow your business: QuickBooks.com See omnystudio.com/listener for privacy information.…
Nicklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier i elnätet
Manage episode 426865546 series 3299939
Solcellskollen द्वारा प्रदान की गई सामग्री. एपिसोड, ग्राफिक्स और पॉडकास्ट विवरण सहित सभी पॉडकास्ट सामग्री Solcellskollen या उनके पॉडकास्ट प्लेटफ़ॉर्म पार्टनर द्वारा सीधे अपलोड और प्रदान की जाती है। यदि आपको लगता है कि कोई आपकी अनुमति के बिना आपके कॉपीराइट किए गए कार्य का उपयोग कर रहा है, तो आप यहां बताई गई प्रक्रिया का पालन कर सकते हैं https://hi.player.fm/legal।
Mellan alla panelsamtal och rosémingel i årets upplaga av Almedalen satt vi ner med Nicklas Bäcker, strategichef på företaget Ingrid Capacity som bygger och äger storskaliga batterianläggningar.
Vi pratar givetvis om den boom som sker just nu kring batterier och som drivs på av höga priser på Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader. Men vi tittar också runt krönet: vi jämför med hur batteriutvecklingen har artat sig i andra länder och resonerar kring vilka nyttor — och vilka intjäningsmöjligheter — batterier kan ha i framtidens elsystem.
Om du gillade avsnittet med Nicklas kan vi även rekommendera följande avsnitt:
- Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem
- Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
124 एपिसोडस
साझा करेंManage episode 426865546 series 3299939
Solcellskollen द्वारा प्रदान की गई सामग्री. एपिसोड, ग्राफिक्स और पॉडकास्ट विवरण सहित सभी पॉडकास्ट सामग्री Solcellskollen या उनके पॉडकास्ट प्लेटफ़ॉर्म पार्टनर द्वारा सीधे अपलोड और प्रदान की जाती है। यदि आपको लगता है कि कोई आपकी अनुमति के बिना आपके कॉपीराइट किए गए कार्य का उपयोग कर रहा है, तो आप यहां बताई गई प्रक्रिया का पालन कर सकते हैं https://hi.player.fm/legal।
Mellan alla panelsamtal och rosémingel i årets upplaga av Almedalen satt vi ner med Nicklas Bäcker, strategichef på företaget Ingrid Capacity som bygger och äger storskaliga batterianläggningar.
Vi pratar givetvis om den boom som sker just nu kring batterier och som drivs på av höga priser på Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader. Men vi tittar också runt krönet: vi jämför med hur batteriutvecklingen har artat sig i andra länder och resonerar kring vilka nyttor — och vilka intjäningsmöjligheter — batterier kan ha i framtidens elsystem.
Om du gillade avsnittet med Nicklas kan vi även rekommendera följande avsnitt:
- Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem
- Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
124 एपिसोडस
सभी एपिसोड
×
1 Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25% 1:10:47
1:10:47 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:10:47
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदDet finns det en resurs som såväl utvecklare av förnybar energi, industrier med stora elekrifieringsplaner och International Energy Agency lyfter fram som den stora flaskhalsen i energiomställningen: en anslutning till elnätet. I avsnittet gästas vi av Sonja Berlijn, direktör på DNV, professor i säkra kraftsystem på Universitetet i Oslo och även ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. Tillsammans med Statnett, Norges motsvarighet till Svenska kraftnät, och en rad elnätföretag, forskningsinstitut och tjänsteleverantörer deltar DNV och Sonja i MaksGrid , ett projekt med det ambitiösa målet att öka kapaciteten i det befintliga elnätet med 25%. I avsnittet berättar Sonja om hypotesen som ligger till grund för projektet: om hur åtgärder såsom villkorade avtal, nya metoder för att beräkna ledningars överföringskapacitet dynamiskt och en så kallad sannolikhetsbaserad riskbedömning tillsammans kan samverka för att accelerera nyanslutningar av både produktion och konsumtion till elnätet. Om du gillade avsnittet med Sonja kan vi även tipsa om följande, tidigare avsnitt av podden: Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Anders Runevad, Om tolv år i den globala vindkraftsindustrin 1:18:26
1:18:26 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:18:26
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 122:a avsnitt gästas vi av Anders Runevad, styrelseordförande för danska Vestas, en av världens största vindkrafttillverkare. Mellan 2013 och 2019 var han även vd på företaget, och i avsnittet får vi höra om de senaste tolv åren i den globala vindkraftsindustrin sett ur Anders perspektiv. Om du gillade samtalet med Anders kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Lauri Myllyvirta, Om Kinas energiomställning 1:03:33
1:03:33 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:03:33
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदSedan 2015 har Kina stått för hela 90% av den globala ökningen av växthusgasutsläpp — och man är idag världens största utsläppare med råge. Samtidigt installerar man mer förnybar energi än något annat land och kontrollerar stora delar av värdekedjan för tekniker såsom solceller, batterier och elbilar. Ska världen nå sina klimatmål är alltså utvecklingen i Kina helt central. För att bena ut energiutvecklingen i Kina gästas vi i detta avsnitt av Lauri Myllyvirta, en av Europas ledande experter på just Kina. Lauri är medgrundare av forskningsinstitutet Center for Research on Energy and Clean Air , samt verksam vid Asia Society Policy Institute . Avsnittet är på engelska och spelas in via länk från Helsingfors. Om du gillade avsnittet med Lauri kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden: Per Klevnäs, Om Europas materialomställning PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framid och Kina Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Johan Paradis, Om utvecklingen kring allt fler (och allt större) solcellsparker 1:09:13
1:09:13 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:09:13
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 120:e podden gästas vi åter av Johan Paradis, teknikchef på solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gästade även avsnitt 37 . I avsnittet pratar vi dels om 40 årsjubileumet för Sveriges första elnätanslutna solcellsanläggning som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet. Vi dyker även ner i solcellsparkernas värld där Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, läget på elmarknaden och flaskhalsar såsom åtråvärda elnätanslutningar påverkar arbetet hos en utvecklare såsom Sunna. Om du gillade avsnittet med Johan kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden: Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024 1:48:25
1:48:25 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:48:25
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदEnligt tradition avslutar vi året med en tillbakablick på de händelser och trender som präglat energi- och klimatåret 2024. Som följeslagare har vi med oss poddbekantingen och tillika vindkraftsmannen Daniel Kulin (som även gästade avsnitt 3 , avsnitt 48 och avsnitt 84 av podden). Vi tar avstamp på hemmaplan där Daniel går igenom det turbulenta vindkraftsåret 2024, som bland annat präglats av tillståndstorka, regeringsbeslut såsom nekade tillstånd för havsbaserad vindkraft, och ett stort nationellt överskott av el. Daniel ger även sitt perspektiv på den nyligen presenterade utredningen Vindkraft i havet - En övergång till ett auktionssystem . Daniel ingjuter framtidstro i den svenska energiomställningen trots nyheter om Northvolts rekonstruktion och flertalet inställda eller uppskjutna industriinvesteringar. Vi pratar även om kärnkraftsutredningen, batteriutveckling i Sverige och i Kina, IEA:s senaste World Energy Outlook — och den globala kapplöpningen kring ny teknik. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framtid och Kina 1:03:08
1:03:08 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:03:08
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 118:e avsnitt besöks vi åter av PM Nilsson, vd på Timbro. PM gästade även podden i avsnitt 12 i sin tidigare roll som chef för Dagens industris ledarredaktion. I avsnittet ger han sina perspektiv på spänningar i energipolitiken idag, om kärnkraft och havsbaserad vindkraft, om städernas framtid, klimatpolitik i tider av lågkonjunktur — och Kina. Om du gillade samtalet med PM kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Björn Fridholm, Om batterisystemet i en elbil 58:02
58:02 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद58:02
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 117:e avsnitt tittar vi under huven… förlåt, in i batterisystemet på en elbil. Som gäst har vi med oss Björn Fridholm, teknisk expert för BMS-system — alltså batterstyrsystem eller battery management system — på Volvo Cars. Björn skrev även sin avhandling på ämnet på Chalmers . Vi ställer bland annat frågan: hur fungerar egentligen kalkylerna som går in i räckviddsmätaren - och vad är det som gör att den fladdrar längs vägen på en resa? Vi får en överblick av batteriets roll i en elbil, hur det fungerar, och de olika avväganden som går in i designprocessen. Extra djupt dyker vi i det, faktiskt, relativt svåra problemet att avgöra till vilken grad ett batteri är laddat och hur Björn och hans kollegor jobbar med att hantera degraderingen av batteriet. Avslutningsvis jämför vi även med hur utmaningarna skiljer sig för stationära batterier på elnätet och pratar om Volvo Cars satsningar inom vehicle to grid . Om du gillade samtalet med Björn kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Patrik Johansson, Om fyra år av batteriutveckling Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Christian Roos, Om elnätens utveckling under kommande tioårsperiod 1:04:39
1:04:39 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:04:39
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI höst har det varit högsäsong för nätutvecklingsplaner hos elnätföretagen runt omkring i landet. En nätutvecklingsplan ska enligt ellagen tas fram vartannat år av respektive företag och beskriva hur nätet väntas utvecklas under kommande tioårsperiod. I avsnittet sitter vi ner med Christian Roos, ansvarig för nyanslutningar på E.ON. Christian, med utgångspunkt i just E.ON:s nätutvecklingsplan , berättar om ett nuläge med mer nyanslutningsärenden än någonsin. Vi får höra om hur E.ON arbetar för att bereda och analysera och ge besked om dessa ärenden. Vi blickar även framåt och resonerar kring hur olika redskap såsom flexibilitetsmarknader, villkorade avtal, nya kraftledningar, nättariffer och energigemenskaper kan bidra till en lyckad elektrifiering av samhället. Om du gillar avsnittet med Christian kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten Niklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier elnätet Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) 1:01:32
1:01:32 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:01:32
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदDen 12 augusti presenterades resultaten från utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft . Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén återfanns en prisgaranti på 80 öre per kWh för kärnkrafts-elen, subventionerade statliga lån samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare än förutsatt. I avsnittet pratar vi om slutsatserna från utredningen med Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. (Pär är även disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) Pär var inblandad i kärnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en underlagsrapport om elmarknadens funktion, där han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad är teknikneutral. Avslutningsvis berättar Pär om en rapport han jobbat med i närtid om det så kallade öka-minska-spelet , en arbitragestrategi som aktörer på elmarknaden kan använda för att öka intäkter från sin kraftproduktion men som kan ha som bieffekt att den skapar kostnader och obalanser för systemoperatören. Vi får även Pärs perspektiv på flera aktuella elmarknadsfrågor såsom flödesbaserad kapacitetsberäkning , kapacitetsmekanismer och utlandskabeln Hansa PowerBridge, som regeringen nekade tillstånd i somras. Om du gillar avsnittet med Pär kan vi även rekommendera följande avsnitt: John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten 1:04:29
1:04:29 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:04:29
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदLyssnar man på Johanna Lakso, vd på intresseorganisationen Power Circle , kan värmepumpar, batterier, elbilsladdare och andra flexibla resurser mycket väl erbjuda tiotals gigawatt flexibilitet till det svenska elsystemet, redan till 2030. (Det kan jämföras med en elförbrukning på cirka 25 gigawatt under topplasttimmen.) I det här avsnittet berättar Johanna framförallt om vilka nyttor dessa resurser kan skapa i de lokala elnäten. Vi pratar även om på vilket sätt lokala elnätföretag kan nyttja den här flexibiliteten redan idag, vilka lärdomar det finns från piloter med lokala flexibilitetsmarknader, och vad vi kan vänta oss från lagstiftningen framöver. Om du gillar avsnittet med Johanna kan vi även rekommendera följande avsnitt: David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Patrik Johansson, Om fyra år av batteriutveckling 1:05:18
1:05:18 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:05:18
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदAvsnittet gästas av poddbekantingen Patrik Johansson. Patrik är batteriforskare och tillika professor på Chalmers och gästade även podden för fyra år sedan . I avsnittet återbesöker vi några av de teman vi pratade om då, bland annat till vilken grad batterier har förbättrats och gått ner i pris. Vi får en uppdatering kring hur det har gått med de batterikemier som Patrik lyfte fram som extra lovande förra gången, till exempel natriumjon- och fastfasbatterier — och dyker lite extra i batterikemin litiumjärnfosfat som på grund av fallande priser tar andelar i allt fler applikationer. Om du gillar avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåer Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåer 1:02:28
1:02:28 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:02:28
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदSolcellsindustrin har visat sig vara väldigt bra på att få upp verkningsgrader. På åtta år har de solpaneler som skruvats upp på svenska villtak gått från runt 15% till knappt 23%. Och 2024 har de bästa solpanelerna av dagens dominerande, kiselbaserade, teknik en verkningsgrad på runt 25% — vilket även råkar vara gränsen för hur effektiva man tror de kan bli. På senare år har det dock kommit allt mer frekventa rapporter om framsteg kring en grupp av material som kallas perovskiter, med potential att drastiskt öka solcellers verkningsgrad. I dagens avsnitt dyker vi ner i just perovskiter tillsammans med solcellsforskaren Olle Lundberg som haft rollen som teknik- och R&D-chef på flera svenska solcellsföretag. Idag är han chef för amerikanska First Solars europeiska teknikcenter, där han hamnade i fjol efter att hans tidigare företag, perovskitutvecklingsföretaget Evolar, köptes upp av den amerikanska solcellsjätten . Om du gillade avsnittet med Olle kan vi även rekommendera följande avsnitt: Johan Lindahl, Om europeisk solcellstillverkning Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Nicklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier i elnätet 55:48
55:48 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद55:48
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदMellan alla panelsamtal och rosémingel i årets upplaga av Almedalen satt vi ner med Nicklas Bäcker, strategichef på företaget Ingrid Capacity som bygger och äger storskaliga batterianläggningar. Vi pratar givetvis om den boom som sker just nu kring batterier och som drivs på av höga priser på Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader. Men vi tittar också runt krönet: vi jämför med hur batteriutvecklingen har artat sig i andra länder och resonerar kring vilka nyttor — och vilka intjäningsmöjligheter — batterier kan ha i framtidens elsystem. Om du gillade avsnittet med Nicklas kan vi även rekommendera följande avsnitt: Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem 55:51
55:51 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद55:51
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI avsnittet gästas vi av Pontus de Maré. Som driftchef på Svenska kraftnät har han den grannlaga uppgiften att ansvara för den dagliga driften av Sveriges elsystem. Vi får bland annat höra om den handel kring el som syftar till att utbud och efterfrågan i så stor grad som möjligt ska matcha varandra inför 'drifttimmen' — det tillfälle då Pontus och hans kollegor i kontrollrummet tar över driften av elsystemet. Pontus berättar om stödtjänster och andra redskap finns tillgängliga i själva driften och hur dessa har utvecklats över tid. Vi pratar även om utmaningar (och möjligheter) som uppstår i takt med att kraftsystemet i allt större grad präglas av relativt nya fenomen såsom kraftelektronik, batterier och solceller. Om du gillade avsnittet med Pontus kan vi även rekommendera följande avsnitt: Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
1 John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 1:12:20
1:12:20 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:12:20
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदDen senaste mandatperioden i EU har varit en händelserik sådan, åtminstone om man har på sig klimatglasögonen. Dels antogs en klimatlag där medlemsländerna bl.a. åtar sig att minska växthusgasutsläppen med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer — och dels beslutade man om Fit for 55, det omfattande lagstiftningspaketet som ska möjliggöra att målen nås. Med bara veckor kvar till ett nytt EU-val tog vi hjälp av nationalekonomen John Hassler att bena ut Fit for 55. John är professor vid Stockholms universitet och fick i höstas i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport om hur svensk klimatpolitik kan anpassas i ljuset av Fit for 55 . I avsnittet går John igenom vad han upplever är kärnan i Fit for 55: en åtstramad och breddad utsläppshandel. Han argumenterar för att EU — givet att Fit for 55 genomförs — kan anses “göra tillräckligt för att begränsa utsläppen av koldioxid i enlighet med Parisavtalet”. Avslutningsvis pratar vi om de krav som ställs på Sverige och om vad John anser vara de viktigaste åtgärderna i hans rapport till regeringen. Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret 1:30:17
1:30:17 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:30:17
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदDen globala vindkraftsindustrin som vi känner den började i Danmark på 70-talet. Som en reaktion på skenande energipriser i följderna av oljekriserna började uppfinnare, studenter på folkhögskolor och framsynta företag på den danska landsbygden utveckla vad som skulle komma att bli den dominerande vindkraftstekniken världen över: turbiner med tre blad som snurrar medurs. En av dessa personer var Henrik Stiesdal. I avsnittet får vi höra hans egna berättelse: om hur han som tonåring byggde sitt första vindkraftverk till sina föräldrars gård och sedermera, via ett samarbete med en lokal smed, licensierade sin design till den dåvarande jordbruksmaskintillverkaren Vestas. (Och, ja, det är alltså samma Vestas som med avstamp i Henrik och hans kollegas design kom att bli världens största tillverkare av vindkraftsturbiner.) Sedan dess har Henrik spenderat nästan fem decennier inom vindkraftsindustrin. Vi får höra om när han 1991 var med och installerade världens första havsbaserade vindkraftpark. Om varför han tror flytande vindkraft är näst på tur att genomgå en industrialisering (och vad hans egna företag, Stiesdal , gör för att snabba på den). Vi får även Henriks syn på den danska politikens roll i utvecklingen — och på hur det gick till när han mottog det prestigefyllda Queen Elizabeth Prize for Engineering för sina insatser inom vindkraft. Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Håkan Samuelsson, Om elektrifiering inom bilindustrin Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Anna Larsson, Om energieffektivisering inom fastighetssektorn 1:09:30
1:09:30 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:09:30
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 107:e avsnitt dyker vi tillsammans med Anna Larsson, strategikonsult på företaget Hifab Advisory , ner i energieffektiviseringsarbetet inom bostads- och fastighetssektorn som står för runt 40% av svensk energianvändning . Mellan 2009 och 2019 gick energianvändningen för att värma och förse varje kvadratmeter lokalfastighet ner med 10% enligt statistik från Energimyndigheten . Lyssnar man på Anna är detta bara början på fastighetsägarnas jakt på effektiviseringar, inte minst tack vare “en dold teknisk revolution” inom byggnadsteknik och allt mer ambitiösa lagstiftningspaket från EU. Anna berättar om hur EU:s taxonomi för hållbara investeringar och den nya versionen av Energy Performance in Buildings Directive (förkortas EPBD) avser att öka fokus och på vissa sätt även ändra logiken i hur energieffektviseringsarbete sker i fastighetssektorn. Vad mer? Anna ger exempel på riktigt lågt hängande frukter, hon svarar på frågan varför det inte sätts solceller på alla nybyggda hus i soligt läge och spanar kring hur mycket kommersiella fastigheter lyckats energieffektivisera fram till 2030. Om du gillade avsnittet med Anna kan vi även rekommendera följande avsnitt: Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el Amory Lovins, Om den outnyttjade potentialen i energieffektivisering Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Patrik Möller, Om tekniken som kan bana väg för kommersiell vågkraft 1:02:31
1:02:31 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:02:31
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget Corpower Ocean , som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust. I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter. Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar. Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft. Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Peter Abrahamsson, Om omställningen av Västsveriges raffinaderier 1:13:57
1:13:57 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:13:57
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI Sverige används årligen runt 10 miljoner kubikmeter drivmedel som tillsammans står för knappt 40% av svenska växthusgasutsläpp . I poddens 105:e avsnitt har det blivit dags att dyka ner i omställningen av drivmedelssektorn ur perspektivet från Sveriges största drivmedelsproducent Preem. Gäst är Peter Abrahamsson, tidigare chef på Preems två raffinaderier i Lysekil och Göteborg och numera hållbarhetschef och ansvarig för att driva omställningen av företaget. (Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg är två av tre svenska raffinaderier, det tredje ligger också i Göteborg och ägs av St1.) I avsnittet pratar vi om Preems roll i svensk drivmedelsproduktion, om raffinaderiernas historik och om de produkter, fossila såväl som förnybara, som har producerats över tid. Men framförallt pratar vi om framtiden. Peter berättar om de investeringar som ska möjliggöra Preems omställningsplaner, han resonerar om resursbegränsningar för olika typer av bioråvaror, och liksom många tidigare poddgäster slår han ett slag för behovet av en snabb utbyggnad av svensk elproduktion. Vi får även höra Peters perspektiv på hur lagstiftning såsom den svenska reduktionsplikten och EU:s Fit for 55-paket påverkar omställningen av svensk drivmedelsproduktion. Om du gillade avsnittet med Peter kan vi även rekommendera följande avsnitt: Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä 1:04:31
1:04:31 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:04:31
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदNär Erik Dölerud senast gästade podden berättade han om företaget Modvions storslagna visioner om att bygga över hundra meter höga vindkraftstorn — av trä . Den gången handlade det om planer. Lite över fem år senare — i vårt 104:e avsnitt — välkomnar vi tillbaka Erik till podden bara månader efter att Modvion driftsatt sitt andra torn . Med en tornhöjd på 103 meter är det inte mindre än världens högsta vindkraftverk av trä (och för den delen en av världens högsta träkonstruktioner överlag). Avsnittet blev inte bara en berättelse om träkonstruktion i absoluta framkant och ambitionen att stöpa om en väsentlig del av vindkraftens värdekedja. Det är även en genomgång av hur teknikutveckling går till; om hur idéer konceptualiseras, om den centrala rollen för testning och verifiering — och den känslomässiga bergochdalbanan längs vägen. Vi kan även tipsa om denna artikel från sommaren 2020 då vi besökte Modvions första torn och där vi utöver Erik Dölerud intervjuade två av Modvions medgrundare, Otto Lundman och David Olivegren. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser 46:04
46:04 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद46:04
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 103:e avsnitt gästas vi av energihistorikern Astrid Kander. Astrid är professor på Lunds universitet och bl.a. medförfattare till boken Power to the People om energiutvecklingen i Europa sedan 1500-talet. I avsnittet fokuserar vi på en period som på många sätt påminner om de senaste årens energikris. Den 17 oktober 1973 införde flera arabstater ett handelsembargo på olja mot länder som stöttat Israel i Jom kippur-kriget som brutit ut tio dagar tidigare. Följderna? Skenande drivmedelspriser, kilometerlånga köer vid bensinmackar, och regeringar världen över som för decennier framåt fått upp energisäkerhet på agendan. Vi får höra om skillnaderna mellan hur samhället hanterade energikriserna då och nu. Astrid går igenom oljans rasande tillväxt under efterkrigstiden; om en transportrevolution och ett högvärdigt och smidigt bränsle som plötsligt ersätter kolet i alla möjliga applikationer. Astrid berättar även varför just 1970-talet är den del av energihistorien som hon tycker är mest intressant (och med goda skäl kan anses vara en av energihistoriens viktigaste brytpunkter). Vad mer? Vi får höra några olika teorier om varför den industriella revolutionen började i England, om iterationer av de första ångmaskinerna, och hur fabriksgolven förändrades när elektriciteten kom på bred front runt förra sekelskiftet. Om du gillade avsnittet med Astrid kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Tomas Lundmark, Om 150 år av svensk skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver? Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 1:26:54
1:26:54 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:26:54
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदFör tredje året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2023. Som ciceron denna gång har vi med oss Chalmersprofessorn Björn Sandén (som även gästade avsnitt 1 , avsnitt 28 och avsnitt 67 av podden). Vi tar avstamp i en följetong som Björn följt från första parkett i sin roll som vice-ordförande i det klimatpolitiska rådet: svensk klimatpolitik. Vi pratar om statusen för svenska klimatmål, om tidöpartiernas avsiktsförklaring kring klimatpolitiken och om nationalekonomen John Hasslers idéer för hur svensk klimatpolitik kan anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55 . Vi får även höra om Björns egna forskning kring teknikspecifika visavi teknikneutrala styrmedel och om hur perspektiven kan appliceras på regeringens satsningar på ny kärnkraft. Från minut 51 zoomar vi ut och pratar om den globala solcellsutbyggnaden. Vi resonerar kring huruvida det ens finns historiska exempel på tekniker som vuxit i liknande omfattning och Björn resonerar kring solenergins roll, både i Sverige och globalt, under kommande decennier. Vad mer? Vi pratar batteriutbyggnad och tillståndsprocesser, IEA:s senaste World Energy Outlook och klimatmötet i Dubai. Och avslutningsvis bjuder Björn på ett boktips i sann julanda. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål 1:22:47
1:22:47 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:22:47
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदNär Mikael Nordlander sommaren 2020 senast gästade podden var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp. När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade “den största svenska industriinvesteringen någonsin” med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp? Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som testats sen sommaren 2022 ) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig. Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Per Klevnäs, Om Europas materialomställning Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål 1:17:33
1:17:33 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:17:33
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदInom innovationsforskning pratar man om lärkurvor , ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer kommer stå för lejonparten av världens utsläppsminskningar fram till 2030 ) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%. I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en forskningsartikel i tidskriften Nature Climate Change , var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras. Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning. Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om. Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet: [3.30] Rapidly falling costs of battery packs for electric vehicles (Nykvist & Nilsson, 2015) [12.00] Assessing the progress toward lower priced long range battery vehicles (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019) [36.00] The feasibility of heavy battery electric trucks (Nykvist & Olsson, 2021) [51.10] Från brunt till grönt - Bedömning av av satsningarna på fossilfritt stål i Norrland utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv (Sundén, 2023) [56.30] Phasing out the blast furnace to meet global climate targets (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021) [1.02.10] Klimatneutral Försvarsmakt - Analys av fossilfria vägval för försvarsgrenarna (Nykvist & Mårtensson, 2021) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär .…
S
Solcellskollens podcast
1 David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid 57:32
57:32 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद57:32
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदFör ett par år sen intervjuade vi Mats Andersson , en av de stora pionjärerna i solcells-Sverige. Då sa han, “Jag har en BMW i3 som jag vill kunna plugga in i mitt hus, den står två meter från köksdörren. Jag har 30 kWh stående där och jag behöver 5 kWh för att klara elbehovet på natten — varför skulle jag köpa ett batterilager?” Det han syftade på var Vehicle-to-Grid (V2G) som länge hägrat i horisonten. I det här avsnittet benar vi ut tekniken tillsammans med David Steen, forskare i elkraftteknik på Chalmers och samordnare för ett par forskningsprojekt inom V2G tillsammans med bl.a. Polestar, Volvo Cars och Göteborg Energi. Vi börjar med att reda ut de praktiska aspekterna — kombinationen av laddstandarder, kraftelektronik för dubbelriktad laddning och elnätbolagens nätkoder — som behöver vara på plats för att kommersiella V2G-lösningar ska kunna komma på bred front. David berättar även om en studie där han och hans kollegor tittat på hur olika typer av laddnings- och urladdningsstrategier påverkar slitaget på elbilsbatterierna. Vi pratar även om den andra sidan av kalkylen: vad kan man som elbilsägare tjäna på att använda sin bil för V2G? Och hur ser potentialen på elsystemnivå ut, dvs hur stor potentiell effekt och energi skulle bilflottan kunna erbjuda om var och varannan bil kom med funktionaliteten? Utöver forskare på Chalmers är David även medgrundare för startupföretaget Endre som bl.a. hjälper elnätföretag att prognosticera hur elbilsladdning byggs ut i ett område. Det pratar vi kort om i slutet av avsnittet. Om du gillade avsnittet med David kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen av bilindustrin Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten…
S
Solcellskollens podcast
1 Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) 1:07:56
1:07:56 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:07:56
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på OX2 , en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur. När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten. Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som rapporteras om från vindkraftsbranschen . Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra. Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt Galene (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och Aurora , en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning. Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och effektivare tillståndsprocesser Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022…
S
Solcellskollens podcast
1 Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin 1:24:59
1:24:59 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:24:59
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar. Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag. I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter. Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid -funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva? Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon…
S
Solcellskollens podcast
1 Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen 1:10:48
1:10:48 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:10:48
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara? Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet. Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum . Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu…
S
Solcellskollens podcast
1 Tomas Lundmark, Om 150 år av svenskt skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver? 1:25:10
1:25:10 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:25:10
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt. I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas. Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga “trakter” som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas. I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen. Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan läsas här . Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen…
S
Solcellskollens podcast
1 Johan Lindahl, Om europeisk solcellstillverkning 1:05:18
1:05:18 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:05:18
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 94:e avsnitt gästas vi av Johan Lindahl, generalsekreterare för den europeiska branschföreningen ESMC , European Solar Manufacturing Council , som bl.a. verkar för att få tillbaka volymtillverkning av solceller till Europa. (Johan gästade även podden redan 2017 i sin dåvarande roll som talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.) Vi börjar med att göra ett nedslag på den europeiska solcellsmarknaden anno 2023: Hur stor andel av den europeiska elproduktionen kommer numera från solceller? Kan man prata om ett generationsskifte vad gäller utvecklingen av solpaneler? Och har den kaliforniska “ankkurvan” — där en stor andel solelproduktion innebär att elpriser och nettobehovet av el går ner avsevärt dagtid under stora delar av året — letat sig över Atlanten? Från och med minut 26 går Johan igenom de olika tillverkningsstegen som krävs för att få fram en solpanel. Han beskriver statusen för europeisk solcellstillverkning och går igenom hur värdekedjan globalt ser ut idag. ( Spoiler alert : de flesta steg i värdekedjan domineras av kinesiska tillverkare.) Och inte minst slår han ett slag för att — i tider av geopolitiska spänningar och stora statliga satsningar på grön energi i Kina, USA och Indien — öka de politiska ansträngningarna när det gäller att möjliggöra för europeisk solcellstillverkning. McKinsey-rapporten som vi refererar till flitigt i avsnittet finns att läsa här . Om du gillade avsnittet med Johan kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt: Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli…
S
Solcellskollens podcast
1 Bo Normark, Om reshoring och den europeiska värdekedjan för batteritillverkning 1:11:02
1:11:02 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:11:02
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदSenast kraftsystemveteranen Bo Normark gästade podden la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet? Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till European Battery Alliance . Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning. Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen. Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen…
S
Solcellskollens podcast
1 Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten 1:07:41
1:07:41 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:07:41
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI energiomställningen ligger en inte oansenlig del av utmaningen på bordet hos de lokala elnätägarna. Å ena sidan ser industrin ut att behöva allt mer el, i allt snabbare takt, samtidigt som det sker en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur. Å andra sidan betraktas en elanslutning av projektutvecklare av ny elproduktion och energilager som en allt mer svåråtkomlig resurs. Utöver det pågår en katt-och-råtta-lek mellan konsumenter, elnätföretag och myndigheter om hur regleringen av elnätet ska se ut framöver. I poddens 92:a avsnitt sitter vi ner med Lars Olsson, som upplevt elnätföretagens utmaningar både inifrån och utifrån. I knappt tjugo år, från 1998 till 2014, var han vd för en rad elnätföretag: Karlstads El- och Stadsnät, nätdivisionen på Göteborg Energi och sedermera Falbygdens Energi. Sen dess har han jobbat som rådgivare och konsult åt bl.a. elnätföretag, projektutvecklare och startups. Vi tar avstamp i hur elnätföretagens verksamhet utvecklats de senaste 30 åren — en period där elförbrukningen i stort sett legat konstant. Lars berättar om sin tid som elnätföretags-vd, där arbetet framförallt gick ut på att bibehålla kvalitén i elnätet och anpassa sig till nya regleringar. Vi får höra om hur elnätet är dimensionerat, hur elanvändning varierar över dygnet och mellan årstiderna, och hur de olika nivåerna — lokal-, region- och transmissionsnät — förhåller sig till varandra. Men framförallt går vi igenom några av de största utmaningarna som de lokala elnätägarna står inför och några av de mest lovande lösningarna. Dels pratar vi om så kallade villkorade elanslutningar (där aktörer förpliktigar sig att under vissa förutsättningar begränsa sin förbrukning eller produktion) med syfte att öka anslutningar av nya elanvändare och mer förnybar elproduktion. Lars delar även sina tankar kring hur flexibla resurser såsom batterier, vätgasproducerande elektrolysörer, elbilsladdare och värmepumpar kan bidra till lösa upp knutar i elnäten — och hur en sådan utveckling kan se ut i praktiken. Om du gillade avsnittet med Lars kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el…
S
Solcellskollens podcast
1 Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon 1:03:43
1:03:43 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:03:43
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon. Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser . Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling. Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery . Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien. I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Swede n — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det. Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor…
S
Solcellskollens podcast
1 Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri 1:16:14
1:16:14 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:16:14
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på Nordion som bland annat äger det svenska stamnätet för gas. Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut. Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över. Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror. Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: Nordic Hydrogen Route runt Bottenviken och Baltic Sea Hydrogen Collector under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter. Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är Analysing the future demand, supply and transport of hydrogen där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonisation pathways 2020-2045 . Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Per Klevnäs, Om Europas materialomställning…
S
Solcellskollens podcast
1 Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier 1:04:23
1:04:23 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:04:23
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदDagens gäst är Kristina Edström, en av Sverige och Europas främsta batteriforskare. Hon är bland mycket annat professor i oorganisk kemi på Uppsala universitet och koordinator för EU:s stora forskningssatsning på framtidens batterier, Battery 2030+ . I avsnittet tar vi avstamp i de framsteg som skett kring batteriutveckling de senaste decennierna. Kristina svarar bland annat på vad det finns för likheter mellan läkemedelsutveckling och batteriforskning. Varför kallas moderna litiumjonbatterier för “gungstolsbatterier”? Och varför är litium, nickel, kobolt och järn populära batterimetaller? Men framförallt handlar avsnittet om vad Kristina och hennes kollegor kallar framtidens batterier; en mängd olika batterityper med syfte att dels uppnå högre energidensitet och dels för att nyttja billigare och mer miljövänliga material — och allra helst både och. Kristina argumenterar för att vi behöver så kallade solid state -batterier för att producera battericeller med en energitäthet på 450 Wh per kg (jämfört med dagens bästa litiumjonbatterier på runt 350 Wh per kg), och varför det blir svårt att komma längre än så. Hon går även igenom alternativa batterikemier och förklarar varför hon ser natriumjonbatterier som “näst på tur”. Om du gillar avsnittet med Kristina kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Patrik Johansson , Om framtidens batterier; Dan-Eric Archer , Om batterier i elsystemet; Christian Ekberg , Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle…
S
Solcellskollens podcast
1 Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser 1:09:12
1:09:12 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:09:12
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदSka vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “ Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft ” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen , och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här ) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas. Rättelse : Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet , att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen. Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin , Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald , Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen…
S
Solcellskollens podcast
1 Per Klevnäs, Om Europas materialomställning 1:32:26
1:32:26 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:32:26
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदFör att nå Europas klimatmål är energiomställningen — alltså övergången till fossilfri energianvändning — central. I Solcellskollens 87:e poddavsnitt argumenterar Per Klevnäs, medgrundare av konsultföretaget Material Economics och partner på McKinsey, för att Europa även står inför en materialomställning . Vi tar avstamp på hemmaplan och i rapporten Klimatagenda för Sverige där Per och hans kollegor ger en bild av hur Sverige kan nå målet om netto noll-utsläpp till 2045. I avsnittet får vi dels en bild av var svenska utsläpp sker, hur svensk export bidrar till sänkta utsläpp globalt och perspektiv på hur nya möjligheter och komparativa fördelar uppstår i takt med att fler sektorer genomgår djupa teknikskiften. I avsnittets huvuddel (från 25 minuter) pratar vi om omställningen av europeisk industri med utgångspunkt i fyra stora utsläppare och tillika samhällskritiska material: cement, stål, plast och ammoniak (huvudingrediensen i konstgödsel). Här utgår vi från Material Economics rapporter Industrial Transformation 2050 och The Circular Economy (som tillsammans citerades över 30 gånger i industridelen av förra årets stora IPCC-sammanställning ). Per målar upp en komplex och fascinerande bild där nya tillverkningsprocesser, effektivare användning och ökad återvinning alla är bärande delar av lösningen. Många industriföretag står inför stora investeringar i både tekniskt och kommersiellt oprövade lösningar, något som Per och hans kollegor kallar bet the company decisions . I avsnittets sista del (från 1h 16 minuter) går vi igenom hur beslutsfattare och samhället i stort kan understödja omställningen och minska risken för de företag som går före. Per resonerar även kring vad senaste årens energikris innebär för industrins omställning.…
S
Solcellskollens podcast
1 Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen 1:03:26
1:03:26 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:03:26
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI Solcellskollens 86:e avsnitt dyker vi ner i ett, ibland bortglömt, men ack så viktigt område när det gäller omställningen av energisystemet: kraftelektronik. Och gäst är Torbjörn Thiringer, professor i elkraftteknik på Chalmers. Vi börjar med att bena ut vad kraftelektronik är och genom två historiska exempel — “Strömmarnas krig” mellan bl.a. Edison och Tesla och förra sekelskiftets dragkamp mellan förbränningsmotorn och batteribilen — resonerar Torbjörn kring hur utvecklingen hade kunnat se ut om dåtidens uppfinnare hade haft tillgång till modern kraftelektronik. Från minut 13 berättar Torbjörn om sina erfarenheter som teknisk rådgivare på Volvo Cars. Han förklarar hur kraftelektronik används för att öka prestandan och livslängden i batterisystem och resonerar kring hur kraftelektronik kan möjliggöra mer effektiva och miljövänliga elbilar. Från minut 31 dyker vi ner i Torbjörns andra stora specialområde: kraftelektronik inom vindkraft. Han går igenom hur vindkraftverk har utvecklats under de senaste 30 åren med fokus på hur kraftelektronik har möjliggjort betydligt större turbiner. Avslutningsvis pratar vi om utmaningarna på elsystemnivå i takt med att allt större andel av elproduktionen utgörs av förnybar och variabel elproduktion såsom sol- och vindkraft. Torbjörn förklarar skillnaden mellan de systemtjänster som erbjuds från vatten- och kärnkraft som är direkt (eller “synkront”) anslutna till elnätet och de nyttor som kan erbjudas från vind- och solkraft i kombination med kraftelektronik.…
S
Solcellskollens podcast
1 Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid 1:05:08
1:05:08 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:05:08
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदEn dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt världsledande inom så kallad kemcyklisk förbränning , en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid. I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage ( eller CCU där U:et står för Utilization , och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den ) . Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture . Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combustion, där man efter en förbränningsprocess fångar in koldioxid ur rökgaserna, marknadsdominerande. Anders går igenom två konkurrerande teknikspår — oxyfuel och kemcyklisk förbränning — och resonerar kring för- och nackdelarna med de olika teknikerna. Anders går även igenom hur själva lagringen av koldioxid går till och resonerar kring potentialen. Han ger förslag på hur marknaden för CCS kan komma igång ordentligt, och avslutningsvis resonerar vi kring intressekonflikter mellan att lagra koldioxid och att använda de infångade kolatomerna till att tillverka bränslen eller råvaror, något man till exempel avser att göra för att ställa om sjöfarten och plastindustrin .…
S
Solcellskollens podcast
1 Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022 1:45:39
1:45:39 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:45:39
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदFör andra året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2022. Och som ciceron denna gång har vi poddbekantingen Daniel Kulin som även gästade avsnitt 3 och avsnitt 48 . Vi tar avstamp på Daniels hemmaplan: vindkraftsbranschen. (I år tog han klivet från branschorganisationen Svensk Vindenergi till det norska energiföretaget Cloudberry där han jobbar med havsbaserad vindkraft.) Vi får en sammanfattning av var vindkraften är: hur mycket byggs? Vilka utmaningar präglar vindkraftsprojekten — och hur bedömer man att den nya regeringens slopande av utbyggnationen av stamnätet till havs påverkar förutsättningarna framöver? Från minut 37 pratar vi om läget på elmarknaden som redan i januari såg ansträngt ut, bl.a. till följd av höga priser på bränslen. Sen kom Rysslands invasion av Ukraina och en energisituation som sett allt mer prekär ut för varje månad som gått. Vi pratar om hur prognoserna för elpriserna ser ut och Daniel resonerar kring vad denna “perfekta storm” innebär för samhället i stort. Läget på energimarknaderna har inte bara lett till skyhöga kostnader för privatpersoner och företag; det ledde även till en valrörelse som i allra högsta grad präglades av energifrågor. Från 1 h 7 min pratar vi om resultatet av valet: ett regeringsskifte och ett Tidö-avtal med tungt fokus på kärnkraft. Daniel delar både sina farhågor och förhoppningar kring vad den politiska inriktningen kan innebära för investeringsklimatet inom energibranschen och för möjligheterna att nå våra energi- och klimatmål överlag. Avslutningsvis (från 1 h 28 min) zoomar vi ut och pratar om vad 2022 innebar för klimatomställningen på ett globalt plan. Vi utgår från IEA:s World Energy Outlook 2022 och hittar både nedslående och hoppfulla signaler kring världens omställning till fossilfria energikällor. Bland de hoppfulla signalerna återfinns bland annat stora statliga satsningar på en ökad energisäkerhet och industriell uppbyggnad kring tekniker som ska möjliggöra omställningen — inte minst USA:s Inflation Reduction Act där motsvarande tre svenska statsbudgetar ska investeras i fossilfria energikällor.…
S
Solcellskollens podcast
1 Cecilia Wallmark, Om vätgasinfrastruktur i norr 54:20
54:20 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद54:20
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI en tid av klimatomställning och ökat fokus på energisäkerhet finns stora förhoppningar på framställning och distribution av grön vätgas. Enligt IEA finns det i hela världen strax över 1 GW installerad elektrolysörkapacitet — alltså tekniken som med hjälp av el spjälkar vatten för att framställa vätgas. Men enligt Energimyndighetens vätgasstrategi är planen att bara Sverige ska gå mot en kapacitet på 5 GW till 2030 och 10 GW 2045, och där lejonparten av efterfrågan kommer från stål- och gruvföretagen i norra Sverige. Efter en doktorandutbildning på KTH och sedermera en rad olika roller i vätgasbranschen har Cecilia Wallmark, gäst i vårt 83:e avsnitt, hittat till epicentret av den svenska vätgassatsningen och till rollen som verksamhetsledare för Luleå Tekniska Universitets satsning CH2ESS . I första halvan av avsnittet får vi perspektiv på utvecklingen kring vätgas. Cecilia går igenom målen från bl.a. Energimyndighetens vätgasstrategi och vi resonerar kring utmaningarna att nå dit. Vi får även höra om hur elektrolysörer och bränsleceller (tekniken som gör om bl.a. vätgas till el) fungerar och Cecilia berättar om några av de tekniska framsteg som hon upplevt under sin karriär. I andra delen dyker vi ner i en förstudie om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken som Cecilia och hennes kollegor har tagit fram. Cecilia berättar om vilken roll vätgasledningar och vätgaslager kan ha och om de tekniska utmaningar som respektive lösning medför.…
S
Solcellskollens podcast
1 Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el 59:20
59:20 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद59:20
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदMed över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst. I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget Ngenic . I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar. I poddens andra halva dyker vi ner i projektet KlokEl som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kunde elnätägaren i Uppsala spara nästan en halv miljon kronor. Avslutningsvis zoomar vi ut och pratar allmänt om så kallad efterfrågeflexibilitet där kunderna förändrar sin elförbrukning för att till exempel minska belastning på elnätet eller öka sin elförbrukning när det finns rikligt med el och elpriset är lågt. Joachim resonerar både kring potentialen och utmaningarna för att uppvärmning ska kunna bidra till ett flexibelt elsystem — och vi jämför med andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare och batterier.…
S
Solcellskollens podcast
1 Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna 1:05:27
1:05:27 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:05:27
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदPå två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen. I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget Bodecker Partners och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare. I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt. Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där stora användare av el ingår långa kontrakt med producenterna. Fredrik berättar om drivkrafterna som gjort att PPA:er har vuxit fram, hur de har utvecklats över tid, och hur de långsiktiga kontrakten hanteras inom ramen för den fysiska handeln och elsystemdriften.…
S
Solcellskollens podcast
1 Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden 1:00:09
1:00:09 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद1:00:09
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदSom följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även avsnitt 45 där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.) Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag. Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kring att ett elprisstöd kan leda till ökad konsumtion och på så sätt förvärra situationen på elmarknaden. På bordet ligger även ett flertal förslag om att ändra elmarknadens design. Häromveckan lanserade EU kommissionen ett flertal förslag för att dämpa konsekvenserna av de höga elpriserna . Spanien och Portugal har infört ett maxpris på naturgas för elproduktion. Och här hemma har man diskuterat så kallade Sverige-priser (alternativt Beken-modellen ) där marknaderna för den el som används inom landet och den som går på export separeras. I avsnittet betar vi av dessa förslag i tur och ordning.…
S
Solcellskollens podcast
1 Tord Eriksson, Om vattenkraft — stöttepelaren i det nordiska elsystemet 57:15
57:15 बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंद57:15
बाद में चलाएं बाद में चलाएं सूचियाँ पसंद पसंदI vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften. Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid? Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen. Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa det gamla pumpkraftverket i Juktan utanför Storuman.…
प्लेयर एफएम में आपका स्वागत है!
प्लेयर एफएम वेब को स्कैन कर रहा है उच्च गुणवत्ता वाले पॉडकास्ट आप के आनंद लेंने के लिए अभी। यह सबसे अच्छा पॉडकास्ट एप्प है और यह Android, iPhone और वेब पर काम करता है। उपकरणों में सदस्यता को सिंक करने के लिए साइनअप करें।
Daily Deals
Daily Deals
Daily Deals
समान Solcellskollens podcast
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
…
continue reading
I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius
…
continue reading
En podcast om film, musik, spel, TV-serier, böcker, sport och annat kul!
…
continue reading
Sparpodden - en podd från Nordnet om sparande och investeringar på börsen. Intervjuer med de främsta experterna inom olika branscher varannan vecka med programledaren Ara Mustafa. Ställ dina frågor till @NordnetAra på X!
…
continue reading
Kristoffer Triumf, det vill säga jag, möter en gäst i veckan och en ganska lång intervju brukar uppstå. Håll till godo! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
…
continue reading
En podcast om ledarskap, livet och karriären. Podcasten som lyfter fram Sveriges mest framgångsrika kvinnliga ledare och förebilder. Vi får ta del av livsberättelser, lärdomar och hur man hittar sin passion i karriären. Eva Ekedahls intervjuer går på djupet och diskuterar såväl toppar som dalar och vi får lära känna personen bakom framgången. Intervjuavsnitten varvas även med serien Ledarskapssnack -Viktiga nycklar inom karriär och ledarskap, där Eva tillsammans med flera intressanta återkom ...
…
continue reading
"Sveriges bästa ekonomipodd" - Dagens Nyheter. Varför är avokado så dyrt? Varför floppade Starbucks i Sverige? Vem bestämmer när det är lågkonjunktur? Kapitalet tar med dig ned under världsekonomins motorhuv, i hopp om att kunna reda ut hur vi människor egentligen fungerar. Kapitalet är en podd om ekonomi, för dig som inte visste att du var intresserad.
…
continue reading
Nordens största intervjupodd. Träffar de mest framgångsrika personerna, entreprenörer, idrottsprofiler och artister. Ni får höra deras spännande och inspirerande resor från hur allt började till idag. Värdefulla nycklar, rutiner och tips blandat med underhållning och spännande historier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
…
continue reading
Player FM - पॉडकास्ट ऐप
Player FM ऐप के साथ ऑफ़लाइन जाएं!
Player FM ऐप के साथ ऑफ़लाइन जाएं!
))
